KEDJEGATAN

Köttsoppan är klar!

2012-01-27T17:21:00.001+01:00

Och god är den.

Första baket.

2012-01-27T16:22:00.001+01:00

Nougatrullar.
Mums!

Förhoppningsvis!

Massor....

2012-01-27T15:07:00.000+01:00

...med barn och vuxna i habiliteringens bassäng idag.

Trångt!

Lite jobbigt tyckte Teo, men ganska spännande också.

Fixa & Dona

2012-01-27T10:36:00.003+01:00

Jösses vad mycket gott jag ska baka till kalaset på söndag!

BAKA är ett ledord för dagen.

Det är nog tur att allrakäraste syster och bästa Moa och fina Smilla kommer ner imorgon och hjälper mig.

Nu ska jag googla recept på den däringa köttsoppan som jag också ska laga idag.

På tal om köttsoppa så finns det en fantastiskt rolig berättelse om en lustig karaktär från Överkalix (eller inte ens från Överkalix egentligen...ännu längre norrut i Ingenmansland) som hade en stor gryta älgköttsoppa i bilen och som skulle skynda sig hem efter jobbet eftersom det var poliskontroll ute på byn och hans bil inte riktigt var i papper....om jag säger så. Undrar om han inte hade något gevär i bilen också? I alla fall var han så stressad över det hela att han krockade med en stolpe på en refug mitt i stora korsningen i Bränna (centralorten i Överkalix) och köttsoppan, ja den flög omkring i hela bilen.

Om berättelsen är 100% sann vet jag inte, men jag tror det. Jag vill dra mig till minnes att jag hörde det berättas alldeles efter det hänt och att mannen själv berättat det på jobbet.

STÄDA är ett annat ledord för dagen.

Music Moods....

2012-01-26T22:20:00.001+01:00

Ständigt

Är det ord med vilket jag bäst beskriver min relation till musik.

Jag lyssnar alltid på musik. I alla situationer. Överallt.
Och i alla former.

Däremot varierar musiken väldigt beroende på stämningen i själen. Och själen har blivit mer känslig.
Ett exempel är att jag t.ex. hellre lyssnar på den här än den här. Samma låt. Två versioner.

I mitt nya liv....alltså livet efter Teo...har jag till exempel ofta svårt att lyssna på hårdrock, något jag gärna lyssnade på förr. Men det är som om mitt inre inte orkar lyssna på det aggressiva i musiken. Orkar inte lyssna på alla toner. Aldrig tidigare skulle jag till exempel ha petat runt bland radiokanalerna på bilstereon och svikit Metallica på Bandit Rock till förmån för Tomas Ledin på Mix Megapol t.ex. Plötsligt händer det. Det händer numera.

Förra året lyssnade jag knappt på ny musik över huvud taget. Mest bara instrumental jazz och lugna, melankoliska låtar och texter med djupare mening. Kent, Sarah McLachlan och Beth Nielsen Chapman var två artister och ett band vars låtar jag ständigt hade på repeat. Under december då vi bara spelar julmusik här hemma, hördes knappt "Last Christmas" eller andra moderna klassiker. Istället blev det även här finstämt, okänt och annorlunda med Sarah McLachlan, Sarah Dawn Finer och Amy Grant som huvudpersoner.

Sedan en tid tillbaka har jag kommit på mig själv med att näras av en ny typ av musik. Nu är det verkligen kommersiellpop som gäller. Texter som inte berör, men som man lär sig på några minuter. Enkla poptakter och lite synth. Ni vet, musik man hör men egentligen inte lyssnar på: Britney Spears, Lady Gaga, Katy Perry... Ja det mesta som ligger på topplistorna och som spelas på RIX.

En stor del av min musiktid ägnas även åt nostalgiska tillbakablickar på musiken då. Förr. Livet innan. Det som inte längre finns. Stunder då idag och imorgon känns för övermäktiga är det skönt att blunda och glida tillbaka till 1992 eller 1995 eller 2001. Då livet var enklare. Åtminstone enklare såsom mina minnen vill se det.

House Of Elliot feber

2012-01-26T21:54:00.000+01:00

Jag är inne på säsong 2 av 3. Skiva 5 av totalt 9.

Ni som inte såg House Of Elliot då det gick på TV (första halvan av 90-talet) har definitivt missat något.

Serien handlar om två medelklasssystrar på 20-talet som efter faderns död tvingas ut i arbetslivet för att tjäna sitt levebröd. De är både talangfulla inom sömnad och design och efter många om och men, startar de ett eget modehus: Huset Elliot. Kläderna är för övrigt så himla snygga så jag önskar jag kunde tidsförflytta mig tillbaka till år 1924!! Är man det minsta modeintresserad så BÖR man älska den här serien!

En kanonbra engelsk serie som känns nyproducerad trots att den har några år på nacken. Men det är klart....när har BBC misslyckats med en produktion?

Spännande saker på G

2012-01-26T19:09:00.000+01:00

Jag har inhandlat följande:

Högrev
Potatis
Lagerblad
Morot
Purjolök
...samt några saker som jag inte riktigt minns vad de heter.

Jag ska göra Köttsoppa imorgon.

Bild från Annas skafferi. Kanske inte värsta snyggaste bilden på köttsoppa, men det ser ju UT så här. Vissa saker gör sig bäst utan Photoshop.

Nämligen!!

Och med mina cooking skills kan resultatet bli minst sagt spännande.

Dessutom hade jag tänkt att baka till Teos födelsedagskalas på söndag.
Baka på riktigt alltså, inte köpa färdigbakt eller pulver-som-man-blandar-med-vatten-och-får-en-sockerkaka fika.

Ska nog ta mig en tittelitut på Leilas sida. Leila blir man aldrig besviken på.

Bild från tv4.se

Hembesök

2012-01-26T12:18:00.002+01:00

Idag på förmiddagen har Teos nya assistent varit här tillsammans med rektorn för förskolan där han börjar sin inskolning på MÅNDAG!

Allt känns himla bra, måste jag säga.

Är positiv.

Nya människor med obekanta ansikten är ofta lite "osynliga" för Teo, men han kikade lite nyfiket på vilka det var som satt där på andra sidan bordet.

Det har blivit byte av avdelning på förskolan. Han skulle först bli en KOTTE men nu blir han istället en STEN. På avdelningen STENEN. Det spelar oss ingen roll. Roligt dock, är att på STENEN arbetar numera en av Filips gamla förskolefröknar.....en av hans absoluta favoriter.

Så nu tänkte jag ta och knåpa ihop en liten "användarmanual" för lilla smyset som assistenten och personalen kan ha nytta av i början.

Dessutom tänkte jag fixa en fin liten förskoledagbok....en kontaktbok att ha som länk mellan dagis och hemma.

Och så måste han ju såklart få en ny väska när han ska börja på förskolan!! En Fjällräven Kånken precis som mamman hade:

Det måste man ju ha när man blivit en storkille!!

Förlåt till alla som jag inte besöker!

2012-01-25T21:51:00.004+01:00

Förr brukade jag flitigt beta av min lista med bloggar om inte varje så varannan dag. Sedan kanske jag inte var så bra på att kommentera (och det är jag ju knappast ensam om).
Men som jag skrev i inlägget nedan angående blog award.... Jag har knappt tid att uppdatera min egen blogg, så jag har definitivt inte tid att läsa andras.

Inte just nu i alla fall.

Någon enstaka gång tittar jag numera in hos Monstermalla, Erikas Harmoni, MinaPrinsar, ISA, En bok om dagen, Ordvinden, Projektette, Smihlan och några andra bloggar jag brukade följa.

Jag ber er om ursäkt!

FÖRLÅT!

....och tack för att ni lämnar finfina kommentarer på min sida då och då!

Bortavaro

2012-01-25T21:18:00.003+01:00

Jag har varit krasslig.
Och jag har varit i Sunderbyn med Teo.

Därav inga blogguppdateringar.

Teo fick en ny omgång botoxinjektioner i dag. Insida lår samt vänster tumme. Yttepyttelite tydligen men minsta felaktiga nålstick kan leda till komplikationer. Det är noga vart giftet hamnar så det förlamar rätt muskler.

Vi sov över han och jag.
På det femstjärniga hotellet VISTET...eller som det även kallas: Patienthotellet.

Först fick vi vänta typ 1,5 timme på att bli insläppta och incheckade för vakten (receptionen stänger kl 17 och vi var där.....just efter 17) gjorde andra ärenden någon annanstans.

Spännande att vara på något helt nytt ställe, tycker Teo.

Sedan fick Teo magknip runt kl 21 och skrek så hela huset skakade....tills han äntligen fick lätta på trycket. Men då var han så trött att han fortsatte skrika om än i något lägre decibel, tills han somnade på sängen. Eller tvärs över. Varje gång jag försökte flytta honom så morrade han ilsket i sömnen. Kan tillägga att sova med Teo i en 90cm bred säng är inte att rekommendera.

Teo hade ca 80 cm. Jag 10 cm.

Sedan sov han gott ända till klockan 5 i morse. Då vaknade han till, kräktes lite slem och insåg:

VI ÄR INTE HEMMA!

Så minsta lilla spricka i taket skulle flinas åt och prata med. 6:30 somnade han om. 8:00 anlände pappa J för att hjälpa till med Teo. 8:30 skulle Teo förberedas för narkos. Jamen jippi!!

Nyvaken och inte sådär jättepigg i pappans famn i morse efter kl 8

Narkosen och injektionerna gick i alla fall väldigt bra. När vi blev utskrivna från dagkirurgin gick vi och träffade nya bekantskaper från Kalix som också var där med sin lilla tjej på drygt 3 år. Där blev vi sittande och pratade om allt mellan sondsprutor till bostadsanpassning och fina K blev väldigt förvånad över att Teo åt precis som henne....med spruta, slang och knapp.

Efter hemkomst och middag åkte jag iväg med Filuren F på lite egentid och....viktigast för honom.....månadspengsuttag. Efter att för tredje gången på fyra månader ha glömt bort koden på sitt bankomatkort har vi gått tillbaka till pengar-i-handen-principen. Kanske försöker vi igen med konto och kort när han är.......20!

Nu vet ni vilka spännande händelser jag ägnat mig åt på sistone.

Första gången!

2012-01-24T08:43:00.000+01:00

Jag har fått min allra första blog award av Katarina K - släkting och fantastisk ordkonstnär som har bloggen ORDVINDEN. Jag är lite stolt!!

Problemet med det hela är att jag också ska skicka vidare denna award till andra små bloggar. Men jag läser knappt några bloggar om jag ska vara ärlig. Jag har knapp tid att uppdatera min egen.

Men jag lägger ut följande info:

Liebster är ett tyskt ord som betyder ”käraste” och utnämningen ges endast till
bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter. När man fått utmärkelsen ska

man göra följande:

*Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka.

*Skriv ner de 5 bloggar man vill lämna awarden vidare till och låt dem veta
det genom att lämna en kommentar hos dem.

* Till sist hoppas man att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare….

Min nya favorit

2012-01-22T19:32:00.001+01:00

Fruktsallad!!

Hemma hos oss: Sovrummet

2012-01-22T12:59:00.001+01:00

När vi flyttade till Kedjegatan hade vi länge det här rummet. Sedan beslutade vi oss för att flytta längst bort i huset, till det största sovrummet som har tillhörande klädkammare. Istället tog Filip det här rummet som istället för klädkammare har eget badrum. Men när han nu flyttade ner till källaren insåg vi fördelarna med att klämma in oss i detta, mindre rum.

Vi kan sitta i vardagsrummet och se på TV, eller umgås med vänner med öppen dörr om Teo sover eftersom han behöver ständig bevakning vid sömn. Rummet är nämligen precis intill. Dessutom ligger rummet mer isolerat från groventrén där alla besökare går in och ut.
Eftersom vi inte huserat här inne så länge, så är det inte riktigt klart. Inga tavlor är uppsatta på väggarna...som dessutom ska målas om och bli lite fräschare.

Här kommer i alla fall lite bilder från sovrummet:

En modern klassiker vid det här laget. Undrar hur många svenska sovrum som huserar en dubbel- eller enkelversion av HEMNES från IKEA

Sängkläderna från Hemtex och finfina överkastet fyndade jag på rea hos INDISKA i somras.
Jonas tycker dock inte riktigt att man FYNDAR när man köper ett överkast för 700 kronor.

Det är lite trångt i sovrummet, men det är mysigt. Till höger skymtar dörren till badrummet.

Sängen där Teo sällan sover. En enkel SNIGLAR från IKEA som sprutlackerats svart och modifierats lite så den ser ut mer som säng än som spjälsäng.

Favoritöverkastet i närbild

Fyndade ljusstakar från KUPAN i Piteå.

Jag skelar...lite

2012-01-21T19:20:00.001+01:00

:-)

NEJ!

2012-01-19T22:36:00.002+01:00

Jag har inte tid med er nu.

Jag skriver!
Inlämning imorgon senast 23:00

Pip!

Förberedd?!

2012-01-18T20:55:00.002+01:00

Idag kl 8:00 starrtade vår hemtenta på området juridik ocj vårddokumentation.

Räck upp en hand ni som tror jag pluggat flitigt till den.

Igår insåg jag att jag inte ens köpt alla böcker jag behöver...saknar den som hela del 2 av tentan baserar sig på. Förberedd? Inte så värst!

Jag skyller på julen.
Och juluppehållet som en universitetsstuderande inte har.

Ska göra ett försök imorgon. Tänker inte strunta i den utan göra mitt bästa.
Men det känns onekligen motigt värre, när jag vet att det ändå blir omtenta.

Har på mig till fredag kl 23:00
Så fredag lär ni hitta mig på LTU:s bibliotek, där de hade ett referensex av den icke införskaffade boken.

English please...

2012-01-16T19:51:00.001+01:00

-I think books will be a great gift for the almost 2-year-old! viskade jag till Jonas.

Och fortsatte:

-Och varför sade jag det där på engelska?!

Jag lever försent...och tvärtom.

2012-01-16T15:21:00.001+01:00

Sitter och väntar på Filuren utanför hans skola. Förbi mig vandrar tonårstjejer med tändstickssmala ben. Mina ben såg likadana ut för 15-20 år sedan och vilka komplex jag hade för det! Inga jeans satt bra. Inte konstigt heller med dåtidens mode. Nuförtiden är modeidealet så magert och kläderna så små att tonårstjejerna med sina tändstickor till ben har hur många jeans o tajts som helst att välja mellan...medan jag har blivit gammal o tjock

Kunde det inte varit precis tvärtom tänker jag...att jag fått ha en kurvigare kropp då till det kurviga modet...och en spinkig kropp nu.

Nördighetsfaktor 100

2012-01-15T22:25:00.001+01:00

Under ett par dagar har jag ägnat mig åt att sammanställa årslistor på Spotify. Ett projekt jag länge funderat på att göra, men inte kommit mig för.

Förrän nu.

Spellistorna sträcker sig från 1990 - 2010 och (kan man säga) sammanfattar de låtar som betyder något särskilt för mig under dessa år. De är långt ifrån heltäckande och inte heller helt 100% klara. Alla låtar finns inte på Spotify till exempel. Jag har heller inte lagt till låtar som jag lyssnat mycket på t.ex. under 2006 som var från 2000. Utan låtar från det aktuella årtalet som jag förknippar med året på något sätt....med minnen eller en särskild känsla.

Ibland har det varit svårt att avgöra på vilken sida nyåret som en låt ska hamna...om en låt från slutet av 2002 ska hamna på 2003 eftersom jag kanske började höra på den då. Men jag har försökt hålla mig till de rätta årtalen.

Det mest skrämmande var när jag insåg att de senaste åren gått väldigt snabbt. Låtar från 2008 är strax 4 år gamla....fastän de känns som om de nyss dök upp i radio.... Warwick Avenue med Duffy, Bad Romance med Lady Gaga etc. Roligt är det att se hur musiken ändrats genom åren...för även om det bara baseras på Trackslåtar, kan man se olika influenser under olika år. T.ex. 1994 var det ju massor med eurodiscohits på listorna.

Jag har använt mig av Trackslistans låtarkiv som stöd, därför återfinns nästan bara "radiolåtar", alltså sådana som är gångbara i etern. Det finns inte heller hela album i listorna. Det är fusk. Där det funnits coverband på en låt, har jag valt coverbandet i väntan på att originalartisterna ska ge upp och tillåta Spotify att lägga upp deras musik,

Antalet låtar/lista (ja nu kommer nörden i mig fram) blev som följer:

1990 33 st
1991 49 st
1992 45 st
1993 49 st
1994 43 st
1995 34 st
1996 42 st
1997 38 st
1998 48 st
1999 38 st
2000 56 st
2001 48 st
2002 44 st
2003 47 st
2004 42 st
2005 40 st
2006 33 st
2007 41 st
2008 45 st
2009 37 st
2010 34 st

Intressant är ju att antalet låtar i snitt ligger på ett 40-tal/ lista. Det är ingenting som jag på förhand bestämt.
Kanske lägger jag ut listorna som länkar här på bloggen någon dag. Ifall någon vill lyssna och drömma sig tillbaka i en skön nostalgitripp. Dock är det av vikt att ni gillar någorlunda samma musik som mig, annars kan det bli plågsamma timmar. Jag ska tillägga att jag inte gillar alla låtarna på listan...men de tillför viktiga minnen ändå...som t.ex. Här kommer alla känslorna med Per Gessle.

Nu dags för sängen.
Ska vara på jobbet kl 8:00 imorgon bitti.

Uppkopplad

2012-01-15T11:53:00.001+01:00

Så här ser det ut när Teo får mat.
Det är konstigt egentligen att någon som är så avvikande och onormalt kan bli så normalt att vi knappt ens reflekterar över det längre.

Förhoppningen är ju att det ska bli lite mindre sond och mera mat via munnen i framtiden, men det är än så länge väldigt oklart. Allt beror på Teos egen förmåga och vilja att äta via munnen. I dagsläget är han helt klart intresserad, men hindras av att han så ofta kräks upp det igen.

Med bortopererade halsmandlar och bättre passage tror vi det kommer gå lite lättare!

Vi hoppas det i alla fall!

Skämstidning

2012-01-14T23:46:00.001+01:00

Jag tänker härmed bekänna att jag är riktigt beroende av skämstidningen HÄNT BILD! Idag köpte jag senaste numret...

Gammalt nummer lånat härifrån,

:-)

Vården är inte alltid ett val.

2012-01-14T21:01:00.001+01:00

Igår när vi satt i sjukhusets foajé efter badet och väntade på att pappa J skulle komma med bilen, kom en familj gående med rödgråtna ögon och böjda huvuden. Ytterligare en anhörig slöt upp där i foajen och orden som utväxlades gjorde mig så berörd att jag fick en klump i halsen. Jag kunde verkligen känna deras sorg och jag led med dem.

Det fick mig att tänka på att det varje dag passerar människor i den där sjukhusfoajén, som går med tunga steg. Människor som fått tråkiga besked om nära och kära, människor som fått sin dödsdom och människor som går in men som aldrig mer kommer ut.

Att det finns så många....inte bara vi....som har sjukhuset som en motvillig del av sin vardag.

Mobilt

2012-01-14T20:47:00.003+01:00

Jag märker att de bilder jag lägger in via mobilens app blir lite konstiga. Inget att göra åt i nuläget.
Det syns ju vad det bilden föreställer i alla fall. Vi får vara glada för det så länge, tills det löser sig.

Men jag kan inte förstå hur svårt det kan vara att göra en app som fungerar såhär en bra bit in på 2000-talet.

Äntligen klart!

2012-01-14T17:10:00.001+01:00

Mums...

Lördagsgodis

2012-01-14T16:13:00.001+01:00

På gång...

2012-01-14T16:10:00.001+01:00

Riset vilar.

Jag väntar.

Resten av ditt liv!

2012-01-14T14:07:00.004+01:00

Jag har inga ovänner som jag behöver ta ut aggressioner på. Det är skönt! Men om jag hade haft det, är ju det här en fantastisk låt att ändå på ett glatt och lite uppfriskande humoristiskt sätt få ur sig eventuell ilska mot någon som gjort en orätt:

RESTEN AV DITT LIV - TIMBUKTU

Har tänkt på det länge, verkligen tänkt
Hur jag skall få dig att förstå hur det känns
Hur jag skall närma mig detta, våga berätta
Släppa, få hjärtat å lätta
Rädd att jag kanske hade läst dig fel
Kan jag säga nu med säkerhet
Att min första instinkt var korrekt
Nu vill jag uttrycka det i klartext
Du är helt klart unik och speciell
Universum är vigt åt dig själv
Från den djupaste platsen mörkaste delen
Av min själ vill jag berätta det här

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer…

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan, vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Du får leva med det resten av ditt liv
Att du lever med det i all evig tid

Jag hooka’ dig en plats att bo när det var svårt
Gav dig min axel när du var full av gråt
Låna dig pengar att klara dina knipor
Hamnar du i helvetet skicka mig ett vykort
Min kamera försvann, du skyllde på min föredetta vän
Som du dessutom knulla i min säng
Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar
Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar
Än att nånsin igen känna dina vibbar
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar
Huvudperson i mina sämsta minnen
Om du var sist på jorden i elfte timmen

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan, vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Du får leva med det,
Du får leva med det,
Du får leva med det,
..resten av ditt liv

Du får leva med det..

Du spela mina nerver ut tills dom brast
En cancer i röven vart jag än satt
Denna här belöningen blir ditt tack
Hoppas att din utförsäkring går snabbt
Att dom skriver idiot i ditt pass
Att du i ditt nästa liv blir en mask
Fan vad jag behövde få detta här sagt
Blir två ton lättare än vad jag vart

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer.
Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer.

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan, vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod, asså aldrig, även när du får en ny.
Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta så att du alltid kommer för sent
Och må köttätande myror äta upp dina ögonlock så att du alltid är trött
Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..
Och må dina hårddiskar för evigt alltid krascha

Lyxfrukost

2012-01-14T14:02:00.002+01:00

Jag tog sovmorgon idag.
När jag vaknade hade Jonas gjort iordning en härlig frukost.
Även om jag gnäller och klagar på honom ibland, så tycker jag faktiskt att han är världens bästa och finaste man.

Skulle gå en riktig långpromenad också efter frukosten men det blåste så förjordat kallt att jag inte kunde gå den planerade rutten längs vattnet. 45 minuter blev det i alla fall. Bättre än ingenting!

Skillnader

2012-01-12T20:47:00.001+01:00

Syster inför NY-resan:

"Åh, då vill jag gå på Guggenheim-museet och besöka Ground Zero och åka ut till Ellis Island och besöka FN-skrapan och titta på "the Brooklyn Bridge" och äta på någon fin italiensk restaurang.....

Jag inför NY-resan:

"Åh, då vill jag gå på American National History Museum och kolla på T-rex skelettet, besöka Central Park Zoo, gå på Madame Tussauds, på Disney Store och på världens största Toys r Us och äta på Subway varje dag...

Kylen!

2012-01-12T18:08:00.001+01:00

Tadaaaa

Lite fattigt innehåll efter ordentlig kylskåpsrensning

Gäsp!

2012-01-11T20:45:00.001+01:00

Under en lång period har vi varit ganska bortskämda med att Teo sover hyfsat bra på nätterna. Vi måste ju såklart vända honom och sådant på nätterna, men för att vara oss har det ändå varit sköna nätter då man fått vakna utvilad. Men nu är det en sämre period av någon anledning...delvis pga nästäppa och slem/snor.

När jag ska upp och jobba mån, tis, ons är det inte roligt att vaka 2-3 timmar på nätterna. En enstaka natt är inga problem, men nu idag har jag känt att sömnbristen satt sina spår. Varje stunds avkoppling på en stol har gjort ögonen tunga.

Nu är klockan 20:43 och jag ligger i sängen..och jag lovar...John Blund är inne i sovrummet in this very moment! Godnatt.

Nu är det officiellt bokat och klart!

2012-01-10T21:25:00.000+01:00

Mellan den 18-23 april befinner vi oss i städernas stad....jag, min storebror H och min storasyster M. Nu är det inte bara kanske...nu är det definitivt så.

Inte blev det något av hotellen vi först tittade på eftersom det tog längre tid än beräknat med bokningen (pga överföringar av vissa ekonomiska medel) och de populäraste hotellrummen går snabbt åt. Men nu är det klart och betalt:

W NEW YORK
****

ALLDELES INTILL TIMES SQUARE SKA VI BO....OCH INTE SOVA PÅ FLERA DYGN!

Imorgon....

2012-01-09T22:18:00.004+01:00

...får vi det nya kylskåpet hemkört och inburet. Medan jag är på jobbet.

Gratis blev det också.
Hemkörningen alltså.

Nog fick vi betala för kylskåpet alla gånger.

Det svider.

Fortfarande.

Ryggsmärtor

2012-01-09T19:50:00.002+01:00

Mannen är skadad. Han fungerar nästan som vanligt, men han vill inte gärna lyfta i onödan.
Domen han fick på vårdcentralen lyder: knäckt revben. Inget att göra åt förutom vila och värktabletter.

Själv känner jag alltmer av att vi bär på tolv kilo GODIS hela dagarna. Det känns mest i svanken och inte när jag bär...utan när jag ska sträcka ut. På kvällen.

Samtidigt finns det inte så mycket att göra åt saken, förutom att försöka förebygga.

Träna ryggen.
Sköta om kroppen.
Gå till den där naprapaten som jag är så rädd för.
Använda friskvårdspengarna till massage.

Nära och kära ber oss att sluta bära Teo i tid och otid. Jag brukar be dessa personer att sluta påpeka det.
Vi vet.
Men vad ska vi göra när vi har ett barn som inte kan gå, inte kan sitta, inte kan göra något själv...och som inte vill sitta någon annanstans än i famnen under vissa tider på dygnet. Ibland hela dagar.
Vi vet.
Visst har vi specialanpassade stolar och hjälpmedel hemma. Men lika ofta är vi inte hemma. Bara ett besök till varmvattenbassängen på habiliteringen innebär minst 10-15 lyft som inte går att eliminera. Tar vi med oss vagnen så innebär det fyra ännu tyngre lyft i och ur bilen. Sex om vi inte redan har vagnen i bilen.
Vi vet.
Och vi kan absolut bli bättre på att inte bära i onödan.
Men det är svårt när det både går så mycket snabbare och är så mycket mysigare att bära i famnen.

Vi har köpt denna bärsele till vår hjälp. En HIPPYCHICK. Den underlättar en del och håller till ca 15 kg. Bär en del av vikten och kan placeras både framtill och på höften som bilden visar.

Men faktum kvarstår att vissa dagar...gnälliga dagar, febriga dagar, förkylda dagar och allmänt famniga dagar...så är ryggen väldigt trött när den kryper ner i sängen.

VAB-dag

2012-01-09T09:52:00.001+01:00

Idag är jag hemma från jobbet. Pappan är skadad i ryggen efter att ha halkat i trappen och kan inte bära Teo. Det är ju ett problem när man har ett barn som vårt...att om den ena faller ifrån av någon anledning, så måste den andra rycka in.

Han ska till farbror doktorn idag. Pappan....inte Teo...för ovanlighetens skull.

Kanske var det lika bra att jag är hemmavid idag för Teo var vaken i natt efter kräkning och bajsning. Sedan när han somnade om efter en timme, kunde inte jag somna om. Så framåt kl 5...när jag sett "De Misstänkta" var jag äntligen såpass trött att jag somnade om.

Mr Hårfager

2012-01-08T20:04:00.000+01:00

Han har klippt sig idag. Lockarna har fallit och hela håret går numera i vågor...tills lockarna börjat växa ut igen om ca en månad.

På onsdag ska Teo nämligen på EEG och då klistrar de fast elektroder i skalpen för att mäta hjärnaktiviteten. Undersökningen ska ge svar på hur det ser ut i hjärnan för lillsmys...om den epileptiska aktiviteten är fortsatt hög eller om den minskat.

Epileptisk aktivitet i sig säger ingenting egentligen om risken för anfall. Många människor går ovetande omkring med hög aktivitet utan att någonsin få epilepsi. Och det finns människor utan epileptisk aktivitet som har epilepsi.

Men visst skulle jag ändå bli lättad om aktiviteten avtagit...åtminstone inte ökat. För då slipper Teo en ökad medicindos.

Det är lätt att glömma bort epilepsin eftersom den inte syns...men den är det i särklass största hotet mot Teos hälsa. Om han får kraftiga anfall det vill säga...men det hoppas vi att vi slipper.

H.E.M.M.A

2012-01-07T22:40:00.002+01:00

Nu är vi åter hemma på Kedjegatan. Det känns bra. Körde via Råneå och Orrbyn hem, där vi hälsade på kusin S med familj. Vilket hus! Fantastiskt fint.....precis sådär på landet som man vill ha det.

Kvällen har vi spenderat på Källbogatan med M&M samt en senkommande Lisa. Vi har skrattat så jag tror vi förlängde livet med två-tre år....minst.

Teo var som vanligt världens bästa och vackraste och smysigaste.

Nu är det sängen som gäller för jag är trött. Det har varit många besvärliga nätter på sistone.

En riktigt bra hemlis!

2012-01-06T21:08:00.001+01:00

Jag har fått världens bästa ide!! Och jag säger härmed A men inte B! :-)

Kan säga som så att med denna ide slår jag tre flugor i en smäll.

Tröttsamt

2012-01-06T02:34:00.001+01:00

Åhhh. Just NU är jag faktiskt lite less på att vara mamma till mr Teo. Ge mig EN ENDA GOD NATTS SÖMN utan operation: eliminera kräkningar!!

Klockan är 2:35

Nu sover han gott....igen.
Jag ligger sömnlös...igen.
Och han kommer sova gott, ungefär tills jag somnar. Då kommer samma visa att upprepa sig...jag GARANTERAR!

Dagens händelser i en kort sammanfattning.

2012-01-05T18:58:00.003+01:00

Besök hos gamla vänner idag både på förmiddagen och eftermiddagen. Vi pratade om dåtid, nutid och framtid på båda ställena och det var så trevligt att jag hoppade över lunchen för att kunna utnyttja så många minuter som möjligt.

Men till slut fick jag åka hem för att inte missa dagens ABSOLUTA (och varje Överkalixbesöks absoluta) höjdpunkt:

Middag på Vippabacken!

Vippabacken längs E10

Nu sitter jag och lider framför skidskyttetävlingen som resten av familjen tydligen tycker är så otroligt viktig. Till och med Teo är fokuserad på alla gubbar med stavar. Tur jag har datorn som sällskap. Ni vet...det är knappt jag kan stava till ~~SPPORT~~, ~~SPORTT~~....SPORT.

Just nu är jag uppfylld av en sådan där känsla av att jag aldrig mer vill återvända till huset på Kedjegatan, utan bara stanna här. Jag drömmer om hus och häst och en liten butik.... eller varför inte ett litet finfint pensionat där rika medelålders sydeuropeer kan komma och njuta av mörkret, tystnaden och snön.

Inte lätt att vara smart!

2012-01-04T21:54:00.001+01:00

Jag har bråkat med min mobiltelefon sedan klockan 19. Allt började med att jag var less på att allt gick så segt.

Kom på att detta kanske berodde på att jag inte uppdaterat mobilen...typ någonsin.

Så jag uppdaterade/synkroniserade och ni som har sonyericsson vet att det tar en jäkla tid. Det ska installeras program på datorn och Gud vet allt.

När jag tryckt på tusen knappar och allt äntligen var klart efter en evighet insåg jag att ALLT....ALLT på telefonen var raderat!

Telefonbok
Konversationer
Appar
Widgets
Anteckningar
Rubb o stubb

Så senaste timmen har jag ägnat åt att återställa såsom jag vill ha det.

Roligare kan man ha!

Utveckling.

2012-01-04T19:05:00.000+01:00

Bebisnärvaro igår. Bebisnärvaro idag. För ett år sedan hade jag inte varit förmögen att känna mig riktigt bekväm i den situationen. Inte helt!

Nu konstaterar jag bara att det är mer motorisk utveckling i en tremånaders bebiskropp än i min nästan-två-åring.

Utan att det river i stygnen.
Utan att innerst inne tänka: varför inte vi?

Såret har läkt fortare än jag kunnat ana.

Kanske är det för att jag hela tiden gett utlopp för min sorg och mina känslor. Mina tankar har aldrig varit hemliga för andra. Inte ens de allra svartaste, vilket kan ha upprört känsliga. Men jag har å andra sidan inte plats för känsliga personer i mitt liv.

Ännu en viktig insikt tack vare Teo: det finns bara plats för folk som tillför, inte som tar!

Vi bestals på den lyckliga bebistiden, men i gengäld har vi en mysgodis här hemma som helst inte vill göra annat än att sitta i famnen och kramas. Istället för en bebistid som försvinner alldeles för fort, får vi njuta av en utvecklingskurva som kommer ta en hel livstid.

Om man skulle kunna räkna om Teos utveckling till ett friskt barns utveckling under första året, innebär det att Teo utvecklas en månad per år...ungefär. Det skulle innebära att Teo kommer kunna hålla upp sitt huvud stadigt vid 4-5 års ålder, sitta utan stöd vid 6-7 månader, gå någon gång mellan 9-15 år och säga sina första ord vid 8-10 år.

Fast så kan man egentligen inte heller räkna.
Men det ger en liten förståelse för er som lever utanför den här världen, hur långsamt allt går. Och varför man blir så fantastiskt glad för ett litet, litet framsteg....till exempel som att Teo under gårdagen...i omgångar (och med viss hjälp av mig) sög i sig en påse av Ella's Kitchen: Red One!

Nyårsafton 2011

2012-01-02T22:05:00.002+01:00

Vi hade det fantastiskt trevligt på Annelund hos härliga värdparet Malin och André:

Nyårsmenyn bestod av:

Hummersoppa och vitlöksbröd

Oxfile med rotsaksgratäng samt ädelostsås och rödvinssås

Chokladkaka med bär

Jag åkte hem med en långblinkande Teo-godis efter klockan 22 och missade tyvärr desserten. Men den såg väldigt god ut där den låg på köksbänken. Övriga delar av menyn var helt fantastiskt god! Det blir ju extra gott när det är en riktig kock som lagar maten. Här kommer en blandad kompott av bilder från kvällen. Jag hoppas att ingen av mina vänner misstycker...jag har inte hunnit fråga om lov att lägga upp dem!

Lite mingel innan middagen.

Ena sidan är ni klara....

Andra sidan är ni klara...

Tjocka Malin

Sofia, Sven och Fabien

Björn och Micke

Vi hade med oss lite sött... =)

Maria och Micke (i bloggen ofta omnämnda som M&M)

Fina familjen Gentou: Fabien, Lisa och Leonie som flyttar till Peking i slutet av januari.

Tack alla fina vänner för en härlig, rolig kväll så länge den varade.

Jonas och jag hade redan bestämt att jag skulle vara den som åkte hem med Teo tidigare, så jag firade tolvslaget i min säng med en sovande goding bredvid mig, en skål Polly, Jan Malmsjös tal på Skansen, Kurt Nielsens finstämda "Auld Lang Syne" och fantastiskt fina fyrverkerier utanför sovrumsfönstret.

De två första dagarna av mitt nya liv...

2012-01-02T21:27:00.002+01:00

...har gått över förväntan bra. Inget sug efter godis.

Däremot har jag ätit lite under mitt rekommenderade kaloriintag (på viktklubb.se) för att jag inte ätit frukost varken igår eller idag. Men imorgon blir det havregrynsgröt!

Promenader har jag genomfört däremot. Otränad och för att undvika kramp i vristerna (som jag lätt får) går jag sakta, med systers Ipod som trevligt sällskap...laddad med massa bra låtar.

Nu tänkte jag lägga upp lite bilder från Nyårsfesten med finfina vännerna!

Det drar ihop sig!!

2012-01-02T20:51:00.006+01:00

På torsdag är det dags att boka resan till NY. När storebror kommer hem från Gällivare där han jobbar på veckorna.

Vi har (mer eller mindre) bestämt oss 100% för detta hotell:

Hilton Millennium, Downtown NY

Frågan är mest huruvida vi ska lägga lite mer pengar på att flyga direkt Sthlm-NY eller om vi ska välja att mellanlanda i Reykjavik för en dryg tusenlapp mindre per person.

Det lutar åt att mellanlanda.

Just nu känns det som om det är en miljon år kvar tills vi flyger in över skraporna.

Breaking News

2012-01-02T13:34:00.001+01:00

Nytt år innebär också nytt utseende på bloggen. Som ni ser blev det den här gången en större make-over för jag vill inte ha så mycket som stör. Jag har lagt till saker....och jag har plockat bort. Fortfarande saknas emellertid en finfin bild som ska placeras någonstans.

Ni hittar numera de viktigaste sakerna under flikarna här ovanför.

Mitt nya liv har (som för så många andra) startat nu och viktresan hittar ni såklart under fliken VIKTIGT!

Ett nytt år.

2012-01-01T14:41:00.001+01:00

Alltid en nystart! Åkte norrut på förmiddagen och sitter nu under värmefilten hos syster och tittar på Trollkarlen från Oz med Teo i famnen.
Till middag blir det trerätters idag igen. Vad kan bli bättre än oxfile 2 dagar i rad? Jo fömodligen oxfile 3 dagar i rad!
Nå... senare årets första promenad.
En uppdatering med bilder från nyårsfasten igår kommer också!

Gott Nytt År till er alla önskar familjen Karlsson-Lindgren-Nilsson

2011-12-30T17:34:00.003+01:00

Fotograf: Anna Eman (http://www.husetvidkullbacken.blogspot.com/)

Vi ses nästa år!

Malin Jonas Filip Teo Kibo

Ett litet test...

2011-12-30T17:24:00.002+01:00

...kollar typsnitten bara....

arial

courier

georgia

helvetica

times

trebuchet

verdana

Visst verkar det vara Verdana som är typsnittet som verkar användas i inlägget nedan?!

Äntligen!!

2011-12-30T17:06:00.001+01:00

Jag har väntat på en möjlighet att kunna posta foton o inlägg till bloggen via mobilen. Nu går det!! Härligt! Så många gånger man önskat att den möjligheten funnits. När tankar dykt upp. Eller ögonblicksbilder som sedan stannat kvar i telefonen.

Lite plåster på såren ändå för att jag inte fick min efterlängtade kamera (ja jag ska sluta klaga nu).

Beröringspunkt A

2011-12-30T16:56:00.000+01:00

Under bilfärd i ensamhet på väg till Sjulsmark för att hämta tonåringen, spelade jag Kents cd "Verkligen" på högsta volym medan tårarna rann. Inte av sorg eller nostalgiska minnen, utan bara för att Kents låtar alltid berör mig så långt in i det innersta av hjärtat. Varenda trumslag, varje basgång, varje gitarrsolo och varje ord som Jocke Berg uttalar. Jag grät för att deras musik helt enkelt är så vacker!

GRAVITATION

Jag står här frusen fast
äntligen stilla
Som gravitation som nåt vasst
Jag ska aldrig
göra dig illa igen
Du fastnar perfekt
i min polaroid
Du blinkar förskräckt
när jag ställer mig bredvid
Du ryggar tillbaks
när min hand just ska röra
vid din...

Men det är så det ska vara
Det är så vi vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
som jag...

Ryggen mot väggen till sist
Äntligen slut
En svår situation, ja visst,
har jag drömt om så länge nu
En hand mot min strupe
och andas blir svårt
En hand runt min hals
klämmer alltför hårt
och benen dom bär
inte längre min kropp
Stå...

Det är så det ska vara
Det är så jag vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt underbar lag
Perfekt och oförstörbar...
som jag...

Mer om mellandagarna

2011-12-30T13:21:00.004+01:00

Under annandagen var vi på lilla Leonies finfina dop, med vänner och framför allt en härlig chokladmoussetårta som var sjukt god! Den var liksom det bästa på hela tillställningen.

Dop i Öjeby kyrka

På tisdagen hade vi besök av familjen Rydell från Skänninge som firat årets jul i Norrfjärden. Pappa Rydell är barndomsvän till Jonas. Ett mycket trevligt besök och en mysig stund. Deras superfina barn hade vuxit massor sedan vårt bröllop förra sommaren.

Onsdagskvällen spenderades med en annan av Jonas barndomsvänner. Fika, mys och lite soffhäng framför TV:n blev det.

Igår fyllde vi hela huset med vänner...minus två par som fått förhinder pga barnvaktsstrul och misstänkt magsjuka (och då var de inte så välkomna). Men fjorton personer blev vi ändå allt som allt. Jättetrevligt med skratt och prat och vin och franska ostar och snacks. Sista gästerna gick vid 23. En precis lagom tid så vi hann städa undan innan läggdags. Teo var med som en liten tupp fram till 21:00 ungefär. Snygg-Tyra och Snygg-Sally var också på fest med sin mamma och pappa, men åkte hem med pappa efter en stund. En riktigt riktigt härlig kväll med finfina vänner! Love ya all!

Och imorgon är det dags igen. Då återser vi de flesta hemma hos lillasyster Hedqvist för nyårsfirande. Det kommer att bli ännu en toppenkväll känner jag minsann på mig! Fast jag kommer åka hem rätt tidigt med Teo för att få honom att varva ner och sova. Men lite nyårsmiddag ska jag förhoppningsvis hinna äta innan! Får köpa mig en liten flaska bubbel och god choklad att festa till med i min ensamhet, medan mannen förlustar sig med vin, kvinnor och sång nyårsnatten lång!

Nej, ensam kommer jag inte att vara. Förutom Teo har jag även ett gäng tonåringar som ska ha knytkalas och fira nyår här på Kedjegatan. En stund i alla fall. För säkerhets skull har jag dock sagt till min egen tonåring att vidarebefordra i leden att om jag märker att någon av vännerna är påverkad så kommer jag omedelbart att meddela föräldrarna.... Men jag tror inte det ska behövas. Jag litar på att de sköter sig här hemma. Jag FÖRVÄNTAR mig det.

Som ni förresten ser är det glest med fotografier i blogginläggen.
Så är det när man tvingas köpa kyl istället för kamera!

För nu är den beställd...kylen. Niotusen riksdaler skulle de ha för eländet.

Af märket Electrolux.....med frostfri frys (yeyyy) lukta-gott kyl , storage plus och lite annat som gör priset liiiite högre!

Dessutom är jag lur på att den kommer vara lite för hög även om de FÖRSÄKRADE mig om att den kommer att passa eftersom fötterna går att justera. Men 200 cm är 200 cm. Och 202cm är....2 cm för mycket. Nå...i annat fall får de skylla sig själva och beställa hem en ny kyl! Vi är ju inte utan så det är ingen panik på det sättet. Men vore det inte typiskt så säg?!
Jag ska inte vara skeptisk.....men jag är...därför vägrade jag att betala den i förväg.

Mandel i gröten någon?

2011-12-30T12:53:00.000+01:00

En snabb uppdatering. Det är mycket som händer på Kedjegatan under mellandagarna.
Tid och ork för uppdatering av bloggen har inte varit synkade. Antingen har orken funnits, men inte tiden. Eller tvärtom. Inte en enda dag har heller varit och farit utan någon form av sjukvårdskontakter.

Men nu är de över för denna ~~omgång~~ vecka.

Idag var Teo på besök hos doktor M och där beslutades att de ska operera bort Teos halsmandlar så snart som möjligt. Anledningen är att de är megastora och orsakar Teo lite problem...som för många andra barn. Men eftersom hans hjärnskada påverkar luftvägarna (muskulaturen) så är det viktigt att det inte finns några onödiga hinder för luften att passera. Som det är nu får han jobba rätt mycket för att andas i vissa lägen, bl.a. när han sover och är extra avslappnad. Därför låter han som en liten farbror som snarkar.

HÖGT!

Vi hoppas att även andra saker kommer att bli lättare för Teo efter operationen bl.a. att äta via munnen (när det blir lättare att svälja då inte halsmandlarna stör) samt att han kanske inte kräks lika mycket. Och dessutom att han sover bättre.

Sover bättre?
Sover han inte bra? undrar ni kanske.

Jo han sover iofs bra sådär på det stora hela, men han sover lite oroligt och vi får ju vakna många, många gånger under nätterna för att vända honom, lägga till huvudet så han ska andas bättre etc. så han inte ska vakna. För OM han vaknar till ordentligt då börjar han snabbt kräkas upp slem.....och då blir det nattvak och det är inte roligt för någon. Och som det är nu så sover ju Teo sjukt länge på morgnarna. Nästan lite för länge. Och han är vääldigt trött när han vaknar.... inte sådär pigg som barn ska vara. Kanske är det så att han får bättre djupsömn på nätterna, så han vaknar mer utvilad. Eller så kanske det har med andra saker att göra. Vi får se.

Men det är alltid läskigt med operationer. Nu ska de hålla på karva i svalget och bakom näsan på mitt lilla vackerbarn också. =(

Totalt är tre narkoser inplanerade under våren....det är botox.......operation.....och botox/MR(magnetröntgen som de samkör med botox för att slippa söva ytterligare en gång). Och flertalet remisser ska skickas ut.....till ögon för att göra någon kontroll över vad Teo ser och inte ser, till öron-näsa-hals inför operationen, samt någon annanstans har jag för mig.

När prinsen förvandlades till groda...eller något liknande....

2011-12-26T22:34:00.003+01:00

Hemma igen efter härliga dagar i norr och mysig jul, samt fina Leonie's dop idag! Mer om detta vid annat tillfälle dock.

För några inlägg sedan skrev jag om kameran som vi skulle köpa tillsammans som familjens julklapp.
Nu blir det inte riktigt så....

Därav titeln.

En ny, testvinnande superkamera hade naturligtvis varit alldeles....alldeles underbart... men verkligheten kröp så småningom ikapp mig. Typ ikväll.

Det var bestämt att vi imorgon förmiddag skulle styra kosan mot Elgiganten eller Expert för inköp av kameran.

Men sedan satt jag och funderade.

Vårt kylskåp är på gång att haverera. Bokstavligen! Termostaten är sönder så både kyl- och frysdelen (vi har ett kombiskåp nämligen) är på max....vilket innebär att maten i kylen fryser om vi lägger den mot innerväggen. Handtagen på dörren är alldeles nära att gå sönder vilken dag som helst för plasten är alldeles sprucken. Displayen lade av för säkert ett år sedan.

När jag mätt höjden insåg jag dessutom att kombiskåp med 2m i höjd ligger på härliga 6-10.000 kronor. Ett lägre skåp innebär att vi måste beställa ett nytt överskåp = i slutänden lika dyrt som att köpa ett likvärdigt från början.

Jag försökte ignorera problemet ännu en stund, men gick sedan till Jonas och sa att vi struntar i kameran.
Vi behöver en ny kyl. Helt enkelt!

Och så blev prinsen till en trist groda!

Imorgon åker vi istället och tittar på vitvaror.

Dan före dan före dan före...

2011-12-22T01:36:00.001+01:00

Imorgon smäller det!
Då åker vi!
Fy vad jag längtar hem!!

Bilden är tagen av Jean-Åke Almquist och är snodd från FB....av mig. So sue me!
Men visst ÄR den fantastisk!

Eller imorgon....idag blir det ju...klockan är 01:21.
Jag somnade på soffan ikväll. Under den grå gossefilten. Inte bra idé att sova mellan 19-21 (ungefär).
Nu BORDE jag sova men kan inte.

En parentes:
(SIBA...har de hur mycket pengar som helst att lägga på reklam???)

Jag har packat alla kläder och grejer under de sista timmarna av onsdag den 21/12 2011.
Det blev mycket kläder och grejer.
Tokdålig på att packa lätt....det är jag det. Och de gånger jag bara packat det nödvändigaste, så har jag behövt liksom hundra grejer som jag INTE haft med mig.

Packningen ser ut som följer:
Den största bagen i hushållet....till mina kläder och mitt smink.
En ryggsäck till Teos kläder
En bag till Teos grejer.
En kabinväska till Filips kläder.
En liten bag till Jonas kläder.
En tvättunna julklappar.
En flyttkartong med julklappar.
En kasse med julklappar.
Två kassar till med julklappar som inte är våra, utan som ska lämnas i Svartbyn.

Dessutom ska följande med:
Hund.
Hundens mat.
Teos matstol.
Teos duschstol.
Teos sondmat.
Skötväskan.
Vagn.
Vi...fyra personer.

Och det viktigaste av allt: Absolute Christmas skivan!!
Det är ett MÅSTE att lyssna på Chris Reas "Driving home for christmas" när man passerat Västannäs....sista utfästet innan Överkalix.

Det är tur vi har en familjebuss. Annars hade vi inte tagit oss långt.
Och just det...kanske ska säga det....vi stannar i fyra dagar!

Pakethögen är stor.

2011-12-21T21:26:00.001+01:00

Vi blev inte julklappslösa i år heller.

Nej, vi har till och med mer än vanligt eftersom Teo får många små.

Jonas åkte iväg på stan igår och köpte mig ett nytt paket faktiskt. Så nu är ordningen liksom återställd.

Det här med att vuxna inte ska få paket, vilket strunt det är! Varför ska inte vuxna få paket för? Jag gillar inte alls att jag numera sitter med tre-fyra paket på julafton. Vill helst ha 15-20 stycken. =) Inga avancerade saker men ni vet sådant där smått lull-lull....örhängen, läppglans, badskum och sådant.

Imorgon vid lunch åker vi norrut. Så det är dags att packa.

Vem kan motstå en hudfärgad klänning som avslöjar allt?

2011-12-20T23:22:00.001+01:00

Jag brukar ofta välja bort Aftonbladet och Expressen på nätet eftersom varje vecka känns som ett nytt bottennapp för dessa tidningar. Ikväll bläddrade jag dock igenom Aftonbladet...förbi rubriker som:

"Jag är lesbisk"
"Känner mig bedragen av porren"
"Weise vill bli av med den jävla påsen"
"Implantatet i bakdelen som blev en jävla katastrof"

och andra journalistiska storhetsverk.
Och så undrar vi förvånat vart Sverige är på väg....

Däremot fastnade jag för rubriken:
"Är du naken Britney?"

Säger en hel del om nivån även på mig ikväll efter en lång dag full av aktiviteter, samt rimmande och julklappslackande.
Kanske är de där ångorna inte så bra att andas in ändå.
Artikeln med ovanstående titel var ett bildspel angående kändisars klädsel senaste veckan.
Och dessutom bor det ett motvilligt Britney-fan någonstans långt inne i den här gamla kroppen.

Och naturligtvis kan man fråga sig vad som var så uppseendeväckande med den hudfärgade klänningen? Varken nipples eller buske skymtar genom tyget. Alltså väldigt välklätt för att komma från miss Spears!
Bild från: aftonbladet.se

Aj lavv jo!

2011-12-20T23:09:00.001+01:00

Tiden känns alltid alldeles för kort min älskade, bästaste, käraste vän!
Saknar dig redan!
Puss.

Hurra!

2011-12-20T19:07:00.002+01:00

Efter många turer fram och tillbaka....lång väntan och mycket tumhållning. Habiliteringen i Piteå köper in vagnen som vi vill ha till Teo. Vi är grymt tacksamma! Nu kommer vi få en ny, fin och funktionell vagn helt specialanpassad för Teos behov. Den ser ut såhär:

Bild: www.r82.com

Det är inte mycket som avslöjar att denna vagn inte är en vanlig "standardvagn" utan ett handikapphjälpmedel. Framför allt är det vikten. Dessa vagnar är megatunga. Men en helt ny design gör att denna vagn faktiskt går att vika ihop nästan lika mycket som en vanlig. Andra specialgrejer är vidare sits, höj och sänkbart ryggstöd, sittenheten går att ställa in steglöst samt att den går att tilta bak 45 grader. Det allra bästa är att vagnen med ett knapptryck kan roteras (så barnet åker bakåt eller framåt) 360 grader medan barnet sitter i. Det är ju annars inte så lätt att ta ut Teo om man är ensam på stan t.ex. Då måste man lägga honom på marken någonstans medan man byter sittriktning. Suflett och andra tillbehör finns såklart också precis som till vilken annan vagn som helst.

Även idag säger jag TACK SVERIGE, för det sociala skyddsnätet som ser till att Teo får de hjälpmedel han behöver av skattebetalarnas pengar.

Ingen rast, ingen ro!

2011-12-20T12:19:00.005+01:00

Snart tajm för beök på habiliteringen med lilla smyset.

Är det någon som vet vilka Self Jupiter är, för i såfall gillar jag dem inte längre!

2011-12-18T23:44:00.001+01:00

Jag tycker inte om det-var-bättre-förr-mentalitet.
På alla plan.

Musik är ett plan.

Till exempel blir jag irriterad på människor som måste påpeka att "Metallicas musik var bättre förr" eller att "Dagens hårdrock är ju ett skämt" eller "den och den gruppen är ju bara bleka kopior av den och den gruppen" eller "det har inte gjorts en enda bra hårdrocksplatta efter 1986".

Till dessa människor vill jag bara säga att det finns ett ord som kallas utveckling.
Ett annat förändring.

Visst kan man tycka att Metallica eller U2 eller Britney Spears eller whatever var bättre förr. Att låtarna kändes mer äkta, att soundet var ärligare eller att stilen var renare. Lyssna på de plattorna då i tid och evighet. Stanna kvar i 1984 eller 1995 eller 2001. Jag personligen tycker det skulle vara långt värre om Metallicas medlemmar, numera i 50-års åldern, fortfarande skulle spela aggressiv trash metal och sjunga rebelliska texter när deras intressen numera är att ställa ut hundarna, spela golf och lösa korsord. Typ.

Saker och ting förändras. Människor förändras. Musik förändras.

Till det bättre, tycker vissa.
Till det sämre, tycker andra.

Tur att saker och ting förändras. Tycker jag.

En person på FB ondgjorde sig över någon modern grupp för ett bra tag sedan....tror det var Dead By April. Att man inte gillar en grupp, en stil eller ett sound är väl helt upp till var och en, men det är så inskränkt och tråkigt och urbota korkat att ens orka uppröras över att de "låtsas vara värsta hårda killarna och spela hardcore när de låter som en katolsk pojkkör mellan growlingarna".
Jaha...ja men det är ju deras stil. Så väljer de att framföra sin musik. Lyssna inte då.
Jag brukar inte uppröras, men jag kände nästan att jag ville göra ett kommentarsinlägg om griniga gamla gubbar...om jag säger så. Jag gjorde inte det för jag kände inte för att bli påhoppad av tjugo andra hårdrockare som inte anser Metallica vara Metallica efter kommersialiseringen i och med "The Black Album".

Man ska inte sänka sig till de dummas nivå, ty då vinner de. För de är nämligen proffs på dumhet.
Nej nu var jag elak. =)

Samma sak gäller den här tråkiga attityden som är lite mer typisk ungdomar:
"Ja Coldplay var ju bra i början men numera är de ju så kommersiella och alla tycker helt plötsligt att de är så bra".
Det är liksom bara okej att gilla en grupp om de är lite okända, kanske så man själv får känna sig lite speciell...vad vet jag. Som om man liksom ägde rättigheterna till gillandet och delade ut detta till utvalda personer bara. Så det inte blev för många gillanden. Som en exklusiv klubb liksom.

Att lyssna mycket på musik är en sak. Att kunna mycket om musik och grupper är en annan sak. Men att ÄLSKA musik är att lyssna på all möjlig musik....att inte kategorisera....att inte döma....att kunna erkänna att man gillar en låt med Shirley Clamp likväl som U2 eller Bob Marley likväl som Frank Sinatra. Att tycka att första plattan med Green Day är en klassiker, men att även nyaste singeln är helt okej....sjutton år senare. Att älska musik är också att ha förståelse för att musiken förändras och att inte kväva utvecklingen från något bra till något som kanske i slutändan blir ännu bättre.

Tycker jag.

Med detta önskar jag er en god natt!

Fjärde advent.

2011-12-18T23:15:00.001+01:00

Dagarna går så fort! Inte gick dagarna, veckorna, åren så fort förr när man var yngre?!
Vi fick börja med att först tända det tredje ljuset i adventsstaken idag, smälta ner det lite innan det var dags för det sista ljuset i advent.

Jag gillar ljus, men är inte så mycket för att tända ljus. Kanske har det att göra med att min mammas barndomshem brann ned på grund av levande ljus och att jag (och många släktingar med mig på mammas sida) blivit förmanade (uppskrämda) att inte lämna ljus. Kanske sitter det djupt rotat i ryggmärgen?

Många vänner har ju ljus lite överallt när de bjuder till middag eller fest. I hallen. På toaletten. Det skulle jag aldrig våga. Kanske lika bra det, men visst är det fint och stämningsfullt när det brinner små ljus överallt i vintermörkret.

Idag har vi haft besök från Jävre. Jonas barndomsvän med familj kom hit och Teo fick en minimal julklapp som vi tråkade dem lite för. Vi gav såklart en megastor! Dessutom blev det hämtmiddag från MAX så jag har säkerställt min övervikt även idag....med ett Suprememål, vitlöksdip och coca cola.

Men oj vad jag börjar bli less på sockerintaget nu! Förr längtade jag alltid efter godis. Nu längtar jag oftare efter salt mat. Jag undrar hur chockad kroppen kommer bli den 1 januari när den vaknar upp ur sockerkoman?!

Things to do, Places to go:

2011-12-17T19:33:00.000+01:00

Jag passar på att lägga ut mitt slutet-på-året schema till er...så ni vet var jag håller hus framöver:

Söndag 18/12: Jonas barndomsvän nummer 1 med familj på besök.
Tisdag 20/12: Habiliteringen med Teo för diverse småträffar med sjukgymnast och arbetsterapeut.
Torsdag 22/12: Vaccinationstid med Teo som vi ska försöka byta bort...och hemåk till Överkalix för julfirande.
Måndag 26/12: dop för lilla Leonie som ska flytta till Peking med sin mamma och pappa.
Onsdag 28/12: Sjukgymnastbesök på förmiddagen. Jonas barndomsvän nummer 2 med familj på besök under dagen.
Torsdag 29/12: Mellandagsmingelmys med vänner från kl 17 och framåt. Eftersom jag vet att ni läser så påminner jag Josefin och Daniel om detta här på bloggen =)
Fredag 30/12: Läkarbesök hos doktor M med Teo.
Lördag 31/12: Någon form av firande med vänner....här eller där....inget är bestämt. Det blir nog bra i alla fall. Eller så firar vi hemma i lugn och ro.
Söndag 1/1: Jag åker till Överkalix med Teo och stannar en hel vecka.

När väntan är lång!

2011-12-17T19:25:00.000+01:00

Visst är det TRÅKIGT när mannen ska se hockey på TV! Jag vill ju se romantisk julfilm. Godiset har jag nästan hunnit äta upp i väntan på att tråkmatchen ska sluta någon gång!

Men jag har i alla fall gjort klart (sånär på en sista kontroll) de två dokumentationsuppgifterna och skrivit in dem i journalsystemet. Jag kände mig som en riktig sjukvårdsarbetare faktiskt! Nu har jag bara läsloggarna kvar som ska in den 22:a december senast. Samt tentan som ska skrivas mellan 18-20 januari. Sedan är jag klar med informatik- och juridikkursen. Och har gjort första terminen av fyra som distansstudent på Umeå Universitet.

Fundamentala skillnader.

2011-12-17T19:17:00.003+01:00

Jag nynnar dagligen på "What child is this?" eller andra julmysiga låtar i bästa Sarah McLachlan-stil.

Jonas nynnar dagligen på "Homojul i Prag" med Onkel Kånkel.

Sedan behöver vi väl inte lägga in fler värderingar i det.

Hemkomna

2011-12-17T15:02:00.001+01:00

Inga julklappar blev det. För mycket folk. Jag blir så förvirrad när det är för mycket människor överallt. Får som inte något köpt riktigt. Bäst shoppar jag ensam, då det är lite folk i farten. Ska gå efter jobbet måndag och slutföra det arbetet.

Vi kom dock inte hem påslösa...nej nej...jag köpte överdragstäckbyxor på Intersport (för nu ska det promeneras) och Jonas handlade två skjortor samt jeans på H&M. En ny färgpatron till skrivaren samt totalt 44 bitar sushi fick vi också hem.

Slurp!

Teo var fantastisk hela tiden på stan trots trängsel och så. Nya PoP jackan är verkligen superduperbra nu när det inte är så kallt ute.

Ikväll tror jag det blir att se julfilmen "The Holiday". Har inte sett den förr.

På tal om film....igår såg jag "Titanic" för femtioelfte gången. Den gick på Tv4film. Jag gråter inte till filmen längre. Det gjorde jag nog bara de första tio gångerna. Men det är klart...lite blank i ögonen blir jag nog av och till.....här och där... Och dessutom var ju Leonardo Di Caprio så himla jättesöt...när han var ung. Han har också blivit lite tjock...precis som jag.

Nu ska jag försöka scanna in ett foto.

Make it count!! =)

Lördagens planer

2011-12-17T11:34:00.000+01:00

Idag sov hela familjen till efter 9 och min sovmorgon fortsatte ända till halv 11. Vi tänker oss julklappsinköp idag, men vi avvaktar. Den här tiden är det väl som mest folk på stan kan jag tro. Fast å andra sidan är det väl jämt mycket folk i dessa tider.

Kanske köper vi hem sushi efteråt.

Schhhhh....

2011-12-16T20:02:00.002+01:00

....nu är det På Spåret!

Treasure Chest

2011-12-15T20:25:00.000+01:00

I år får julklapparna vila i min älskade amerikakoffert...ni vet den vackra mörkt blågröna som jag fyndade på Blocket i somras.

Med lite ljusslingor och överblivet glitter blev det kanonfint! Precis så som jag ville ha det:

Roligheter 2

2011-12-15T20:18:00.002+01:00

En liten stund efter att jag kränkt Jonas manlighet med att skratta åt fruktpyramiden så listade jag ut hans "oförutsägbara" julklapp till mig. Det gick till på följande sätt:

För några veckor sedan så sa jag till Jonas att jag önskade mig en julklapp som inte var så jäkla förutsägbar och att han kunde anstränga sig åtminstone litegrann. Jag menar...hur SVÅRT kan det vara att köpa en julklapp till mig....som vill ha ALLT?!

Igår hade han köpt en klapp som han slagit in. Redan då (bara av storleken att döma samt vetskapen av de affärer han besökt) anade jag vad det var. I morse...av bara en lite närmare titt samt ett snabbt kläm, så fattade jag att det var ett set med duschkräm och ...ja ni vet....en sådan där TYPISK julklapp som fantasilöst folk köper. Och som är helt okej att få av syrran eller kompisen (men man önskar ju att ens äkta hälft kunde anstränga sig lite mer att hitta en lite mer speciell gåva ändå).

Han försökte ju förneka vad det var ett tag, medan han skrattade mer och mer. Sedan sa han att jag kunde öppna den då om jag ville, men jag sa att jag ville ha en ny. Då skulle jag inte få någon julklapp alls för att jag var otacksam. Hahaha....jag skrattade nästan ihjäl mig. Han är verkligen SÄMST och jag är så himla BÄST!

Jag ~~hoppas på~~ förväntar mig något roligare när julafton kommer.

Ja min kära man...detta ÄR en uppmaning!
Puss

Roligheter 1

2011-12-15T20:04:00.003+01:00

I morse var Ernst Kirschsteiger på nyhetsmorgon i snyggt skägg och allmänt julmysig uppsyn. Han gjorde en fin fruktpyramid. Jonas blev naturligtvis lite stressad av en sådan driven och initiativtagande man i TV-rutan så han tog klementinerna i vår fruktskål på soffbordet och byggde en egen pyramid.



Bild: hemmakanalen.se
Länk till fruktpyramiden (ej morgonens): tv4.se

 Jag tog en bild på Jonas pyramid med telefonen men det är så omständigt att ladda över med kabel så jag gör det vid senare tillfälle. I det här inlägget såklart. Hans pyramid var ju naturligtvis inte alls lika fin som Ernsts. Ingen gör lika fint som Ernst. =)

Sist idag....

2011-12-14T22:58:00.003+01:00

....bara ett litet inlägg om hur det går på jobbet efter vattenskadan:

Jotack.
I eftermiddags fick vi veta att alla vattenfyllda ytor måste tömmas. Det innebär sjukt mycket jobb med att tömma alla skåp i bildsal och läromedelsförråd på småpillergrejer. För mina kollegor. Själv är jag ju ledig som vanligt torsdag och fredag.

Men en och en halv timme innan jag gick hem slet jag faktiskt för att samla ihop det viktigaste av mina bildsaker, så jag kan fortsätta bedriva någon slags vettig verksamhet med eleverna. Men vart jag ska förvara mina saker, det vet jag inte riktigt i nuläget. Så länge står de i en skrubb, men där kan de ju inte heller stå. Jag måste ju komma åt grejerna. Eller så får eleverna varsit kit med färgpennor och så färglägger vi i målarböcker tills vidare!!

Och arbetet....ja det kommer ta ungefär 3 månader innan vi (förhoppningsvis) kan flytta tillbaka in i lokalerna.

Jippi!

Mammas lilla kotte....fortsättningen...

2011-12-14T22:51:00.004+01:00

Nu väntar förskolan bara på ett intyg/analys av Teos läkare....doktor M. I övrigt verkar allt vara klart. En tänkt assistent har jag fått namn på (men ännu inte ansikte) och dagarna som Teo ska spendera på förskolan är satta till måndag, tisdag och fredag.

Mammahjärtat är oroligt. Jag ska lämna Mr Smyys till en främmande värld i flera timmar, flera dagar i veckan.

Var det här verkligen en bra idé?

HJÄLP

När allt är helt klart ska också FK meddelas för eventuell justering av assistanstimmarna. Naturligtvis.

Ett livsviktigt löfte

2011-12-14T22:44:00.001+01:00

För exakt tio år sedan vägde jag någonstans mellan 53-54 kilo.
För ungefär två år sedan var jag gravid med Teo och vägde 82 kilo.
Nu väger jag fortfarande 82 kilo.

Vad som hände med min vikt efter Teos födsel vet jag. Dessa kilon är min sorg och min tröst i konkret form. Jag är enligt BMI skalan ungefär 24 cm för kort för min vikt. Inte längre överviktig utan precis över gränsen till fetma. Jag tror ärligt talat att jag skulle svimma av att se resultaten av en hälsokontroll.

2010 var fyllt med tårar och sorg.
2011 bräddades med tröst i form av materiella ting och framför allt ätbara saker.

Jag har bestämt mig för att 2012 ska bli året då jag slutar unna mig den där extra godisbiten varje dag och då jag istället börjar ta hand om mig själv på allvar. Både på insidan och utsidan. Jag har sagt det förr men aldrig tidigare har jag varit så motiverad.

Målet är att hamna någonstans mellan 60-65 kilo. Alltså ungefär 20 kilo minus. Men jag är född lat. Jag har använt choklad och godis för att tillfredställa alla möjliga känslor sedan jag var liten och jag har använt shoppandet som tröst och sorgen som en anledning att få shoppa. Det kommer att bli superjobbigt, men jag måste klara det för min egen skull och framför allt för Teos skull.

Mitt löfte inför 2012 är att äta ordentligt, att motionera, att yoga, att meditera, att be, att inte förbjuda, att bryta det gamla, sluta komma med ursäkter och ersätta dåliga behov med goda vanor. Inga avancerade dieter eller krävande träningsprogram ska jag måla upp framför mig, bara en stor portion sundhet.

Naturligtvis får ni ta del av allt detta här på bloggen. Ni behöver inte ens uppgradera er till DeLuxe versionen!

Det flyter på!

2011-12-13T20:50:00.003+01:00

I morse gick jag inte till jobbet utan direkt till Christinaskolan där vi skulle se på luciafirandet. Där sitter jag som bäst och språkar med eleverna när smått stressade kollegor dyker upp och säger att det är översvämning i våra lokaler. Och givetvis i min kära bildsal. Fyra cm vatten över hela golvet. Jättejippi.

Jag orkade bara skratta åt eländet. Saker och ting brukar lösa sig ändå men det blir ju en hel del omstrukturering. Nu får vi bara hoppas att lärarna på estetiska programmet inte har några informella bokningar i sin bildsal....för det är där som min rektor satt in mig och mina grupper tills vidare. Det är så tråkigt när man måste bråka om sådana triviala saker som en lektionssal.

Men jag tänker ändå att det var tur i oturen att det hände under en veckodag och inte på en helg eller under jullovet. Då hade vi kanske fått oss en ännu större och otrevlig överraskning.

Nej...

2011-12-12T21:05:00.000+01:00

...vi blev inte ekonomiskt oberoende denna gång heller.

Typiskt!

Jag brukar vara sådär barnsligt övertygad om att "nu....NU...blir jag miljonär"....varje gång jag skrapar en lott.

Mammas kotte

2011-12-12T17:52:00.001+01:00

TEO?

Blev uppringd av en ny och mycket trevlig områdeschef idag (läs rektor som det hette på den gamla goda tiden) som meddelade att om vi ville, så var Teo välkommen att börja på avdelningen KOTTEN på Tallåsens förskola i januari. Där hade han fått plats nämligen. Hon frågade när vi ville börja och jag sa att datumet inte var så avgörande, att vår önskan är att personalen ska vara förberedd på Teo och den eventuella assistenten (vet ej än om det blir assistent eller resurs i gruppen) inskolad på Teo och hans behov. Om det sedan blir i slutet av januari eller början av februari spelar ingen roll. Jag berättade om Teo och hans omfattande funktionshinder. Hon skulle kontakta vårt HAB-team för mer info och råd. Sedan blir det väl en träff kan jag tänka.
Inte så bara att slänga in en Teo-fis på förskolan....

När jag hämtat en nyklippt Filur efter skolan, åkte vi förbi och tittade lite. Då kom beskyddartakterna för första gången fram hos storebror, som lovade ond bråd död åt den som var taskig med lillebror.

Och väl hemma på Kedjegatan så tyckte jag att Teo såg större och mer vuxen ut än någonsin tidigare, där han satt i sin stol. Mammas smys...tänk att han snart börjar dagis. Hela femton timmar i veckan. Hur ska vi klara oss utan?! =)

On the RoCkY RoAd again....

2011-12-12T16:13:00.002+01:00

Större delen av baket följde med tillbaka till Kedjegatan efter julmarknaden. Tanken är att eleverna ska gå runt och försöka sälja av lagret. Typ prångla på släkt och vänner.

Jag blev ganska glad över att i stort sett alla mina Rocky Roads kom tillbaka till mig igen. Vi behåller dem. Det som jag tycker är lite sådär typiskt är att nu får jag betala mina egna godsaker...och egentligen skulle det ju ha varit så mycket enklare att bara låta oss föräldrar ge 200 kronor till resekassan. Är just därför jag faktiskt i hemlighet avskyr alla sådana här grejer....för vi föräldrar får ju ändå betala det mesta i slutänden i alla fall. Enklare då (och tidsbesparande) att bara hosta upp pengarna direkt. Jag vet inte hur många gånger jag tackat Gud för att Filip inte är Mr Sporty, så vi måste baka och grejsa även till laget.

Bilden är lånad från amateurgourmet.com

Men....nu gäller det Rocky Road och då känns det okej. Nu fyller de Kedjegatans kyl. Tills vidare. Jag mumsade i mig tre i snabb takt då jag kom hem så jag tror inte de räcker så många dagar till.

Något gammalt på söndagkvällen...

2011-12-11T23:30:00.001+01:00

Ibland känner jag mig verkligen som om jag vore hundra år gammal.

Något sött på söndagskvällen...

2011-12-11T22:30:00.001+01:00

Tre dagar i ett inlägg

2011-12-11T21:30:00.001+01:00

Efter hysteriska utbrott under torsdagskvällen klädprovning hade jag till slut valt ut en kombo som jag såg minst tjock ut i. Svart från topp till tå och ungefär 98% HM

Personalfesten på fredagkvällen var mycket trevlig, men det var synd att så få deltog. Nästan hälften av rektorsområdets anställda var icke närvarande. Showen var exakt densamma som vi såg tidigare under hösten och det var lite trist. Men å andra sidan var det en bra show och en mängd klassiska rocklåtar bjöd de på. Men varför var samtliga sex showartister sörlänningar när vi har så många superduktiga elever som går ut estetiska programmet på Strömbacka varje år? Kanske skulle Havsbadsgruppen ta och tänka om lite där.

Maten var inte lika god som den varit de senaste gångerna jag varit där och köttet tog slut vid buffén så köerna stod stilla i nästan tio minuter. Sådant ska inte hända! Men efterrättsbuffén var som vanligt en höjdare!

Mums!

Efter klockan 23 när showen var över och alla medelålders styrdansade till Scotts åkte jag och kollegan Karola in till stan för att gå ut. På Challenge var det inte nattklubb denna fredag. Istället var det El Classico på storbildskärmar. Nej tack. På Valdino var det stängt. På 1906 likaså. Så vi gick motvilligt på Kalles för att ta en öl/cider. Medelåldern var 18 och när en av två söta små pojkar vid vårt bord sa till oss att:
-Men inte är vi så unga.....Han får ju faktiskt snart gå på systemet (med en nick till sin kompis)
...ja då gick vi hem. Jag drack inte ens upp min öl.

Jag låg i min egen säng strax efter 00:30.

På lördagsmorgonen vaknade jag tidigt för att promenera till stan och hämta min bil som jag lämnat under fredagkvällen. Det snöade lapphandskar och jag pulsade fram i 20 cm nysnö på oplogade gångvägar. Fyra gånger ramlade jag eftersom det under nysnön var ....superhalkigt. Och vad jag svor åt snön. Och åt hunden som jag hade med mig. Även om det kanske inte var hans fel. Efter bilhämtning och lite inköp så bakade jag och Filuren nästan hela dagen. Rocky Road och Chokladbiscotti bakade vi. Till julmarknaden som Filuren och hans franskagrupp skulle stå och sälja på.

På kvällen klädde vi granen. Den är ny för i år och har inbyggda LED-lampor. Så skönt att slippa krångla med julgransljusen.

I dag åkte jag med fina vännen Maria till Luleå. Vi startade med fika på Börje Ohlssons konditori. Sedan blev det julklappsinköp för Maria och jag köpte denna klassiska jacka till Teo på PoP:

En riktig klassiker.

Han har ju en overall för vintern, men han är ju så varm mitt lilla barn. Så när temperaturen är mild och vi bara ska åka bil till lasarettet eller vänner, så hinner han bli genomblöt av svett om han har overallen på. Och så blir han gnällig och arg såklart. För inte är det roligt att vara svettig och varm.

Två korta, men djupa tavillister från Gallerix samt två glasburkar från Lagerhaus följde också med hem. Jag var väldigt skötsam med riksdalerna.

När jag kom hem städade vi i Teos rum (inte det som ska bli träningsrum utan det där han har skötbordet) och skruvade ihop klädskåpet Aneby från IKEA som Teo ska ha som garderob.

Teo trivs på det nya höj- och sänkbara skötbordet. Hyllor ska upp och vi ska hänga en fin mobil från taket.

Det blir så fint, så fint och vi ska försöka hinna klart allt därinne i veckan. Nu vill vi bara få tapetserat i det stora rummet så träningsrummet kan bli klart någon gång!! Teo (och mamma) vill ju få upp stora bollbadet.

Om ni kikar in senare...

2011-12-11T19:28:00.001+01:00

...ska jag uppdatera ordentligt. Nu blir det bara pekfingervalsen med Teo i famnen. Det är mat-tajm.

Otrivin-reklamen när pennan far upp i näsan på killen tycker förresten lilleman är otrooligt rolig. Skrattar så härligt varje gång.

Ho ho....

2011-12-09T11:46:00.001+01:00

...här är vi!!

Godnatt världen!

2011-12-09T00:09:00.001+01:00

Händelserik dag. Intervjuad av radiostudent, stadsbesök med tonåringen för inköp av skjorta till morgondagens Nobelmiddag, lite mys, samt besök av Tomas.

Och jag har dessutom provat alla finkläder i alla kombinationer inför morgondagens personalfest. Konstaterande: Det är min mage som är problemet. Och mina tjocka överarmar. I övrigt skulle jag inte bry mig om mina extrakilon.
Troligtvis har jag hittat något som funkar i alla fall. Men det är trist att aldrig känna sig riktigt nöjd längre.

En sjuuk sminkning hann jag också med här på nattkröken. Bara för att jag fick lust. En sådan som säkert kändisarna har när de går på röda mattan. Ett pansar nästan. Och så trollade jag lite med skuggor och sådant, så jag såg ut som en tjock Priscilla Presley ungefär.

Allt är borttvättat nu och en renskrubbad, nytandborstad Malinka ska lägga sig.
Imorgon måste jag åka en snabbis till staden igen för att köpa jättetrosor...sådana där som går upp till brösten typ...så det inte blir en fulkant någonstans.

Godnatt.

Protest!

2011-12-06T21:19:00.001+01:00

Jag lägger aldrig in allmänna uppmaningar i min status på FB. Men denna tyckte jag var såpass viktig att jag ville placera den någonstans....så då får det bli på bloggen:

Jag tycker att det är ett grundläggande behov för alla att få i sig mat, oavsett hur de får i sig den. Jag tycker att det är självklart att andning är ett grundläggande behov, utan andning finns inga andra behov kvar. Jag tycker att föräldraansvar är att se till att barnet får den hjälp som det är i behov av, föräldraansvar är INTE att vara armar och ben till sitt barn! Jag tycker att det är självklart att man som förälder ska kunna få arbeta som assistent till sitt barn. När man beslutar kring assistansersättning tar man inte någon som helst hänsyn till anställningsvillkor, därför finns det ibland inga möjligheter att anställa utomstående assistenter(inte så många som vill jobba hela natten men få betalt för totalt 60min). Jag sätter detta på min BLOGG för att protestera mot ologiken i resonemanget kring olika typer av insatser för barn och vuxna med funktionhinder.

Anledningen till denna protest bland funkisfamiljer är att FK (Försäkringskassan) verkar göra allt som står i deras makt för att rasera den trygghet som vi och våra barn behöver. Några förändringar är t.ex. att FK inte längre godkänner sondmatning som ett grundläggande behov eller att vakenassistans nattetid ska ersättas av jourtid, vilket innebär stora svårigheter med att rekrytera personal som vill arbeta nattetid utan att få betalt för det.

När jag var på kurs i Stockholm härom sistone så sa en rutinerad funkismamma med vuxen autistisk son till mig:
-Vänj dig! Vi har levt med ständiga hot om försämringar och indragningar i 32 år. Till slut blir man härdad.

Julklappen 2011

2011-12-06T21:01:00.001+01:00

Årets julklapp på Kedjegatan är slutgiltigt bestämd. Det blev....

...en Olympus XZ-1 efter noggrant övervägande.

Nu ska vi banne mig börja fotografera ordentligt. När vi äntligen fått oss en vettig kamera.

Den som vill ha den här kameran allra mest är nog faktiskt.......jag!

=)

Ett klipp!

2011-12-06T17:38:00.001+01:00

Jag har hunnit klippa mig idag också. Direkt efter jobbet.
Det blev jättefint som alltid när jag klipper mig på PAUS (eller PULS) i Piteå.
Har nog klippt mig överallt men aldrig blivit så nöjd som där. De är verkligen superduktiga!

Tror dock inte att jag riktigt hann säga till frisören att jag blev jättenöjd. Jag pratade på om en massa annat. Dessutom köpte jag en sådan där miniminivåffeltång för volymen. För 99 kronor.

Fyndpris!

Någon bild på mig tänker jag dock inte visa er. Frisyren är fin men jag ser förjävlig ut idag. Och jag måste färga håret (utväxten) först. Men jag kan säga att håret ser ut ungefär som förr men lite kortare och snyggare.

Lite lik Rhianna är jag nog minsann. =)

En sten har fallit från mitt hjärta.

2011-12-06T17:24:00.001+01:00

Jag har precis skickat in juridikuppgifterna för den här veckan. Uppgifterna var olika fall som vi skulle bedöma utifrån lagar och regler och rekommendationer. Inte enkelt, men roligt när man började bena ut saker och ting. Om jag sedan bedömt rätt eller helt åt skogen har jag ingen aning om. Det är i alla fall väldigt svårt att inte alls tänka och tycka själv, utan bara gå på vad lagtexten säger.

Uppgifterna handlade i korthet om huruvida läkare gjort rätt eller fel som:

- skrivit ut p-piller till 14-åring utan vårdnadshavares vetskap
-skrivit ut antidepressiva läkemedel till 16-åring utan att informera vårdnadshavarna
- gett blodransfusion till 17-årigt Jehovas Vittne som motsatte sig detta
- tagit HIV-test på psyksjuk blandmissbrukare utan dennes godkännande
- tagit HIV test på psyksjuk blandmissbrukare ( denna gång under tvångsvård) utan dennes godkännande

Nu ska jag läsa in mig på NÄSTA VECKAS uppgifter resten av dagarna. Tror det handlar om dokumentation inom juridiken. Dessutom ska jag sluta att skjuta upp journaluppgifterna!

Jag påpekar...

2011-12-05T22:07:00.001+01:00

Jag har precis upptäckt vad jag inte gillar. Jag gillar inte ståuppare o komiker som måste bekräfta det de just sagt hela tiden. De liksom slänger ut en grej och följer upp den med....... men eller hur.... ni håller med va.... mmm... ja jävlar.... och så vidare. De som ständigt måste få den bekräftelsen har jag upptäckt att jag helt enkelt inte orkar lyssna på.

Tyvärr är det alltför många som gör så.

Nej, tacka vet jag riktiga pärlor som Magnus Betnér och andra som inte försöker sig på att vara roliga alls. Ronny Eriksson, Henrik Hjelt, Mikael Tornving...ja ni fattar....

Och för er som undar...jag kollar på RAW!

Måndagsblues

2011-12-05T15:01:00.001+01:00

Ännu en veckostart på jobbet. Jag känner att det är lite svårt att hinna med ibland, eller mest att orka med... trots att jag bara jobbar halvtid. Vissa veckor är jag knappt på jobbet alls, för då klumpar besöken ihop sig. Teckenkurs, träning, läkarbesök, cpup-mätning, taktil massage...ja allt vad det är. Jag har skrivit om det förr. Kommer troligen att skriva om det många gånger till. Allt fler aktiviteter och vårdkontakter läggs på eftersom tiden går.

Jag har under hösten brottats med att ta beslut. Stanna kvar eller gå? Det känns så definitivt på något sätt. Att överlåta den trygghet man så länge kämpat för, till någon annan. Jag har än inte bestämt mig slutgiltigt och jag har ett par månader kvar för tankarna att vandra hit och dit...och bort. Vissa dagar vill jag stanna. Andra inte.

Att överlåta vården och assistansen av Teo på utomstående personer är inte att tänka på. Jag vill inte ta in assistenter i hans liv....i våra liv....i vårt hem. Det vill ingen i familjen. Det kommer en tid för utomstående assistenter, men den är inte nu. Inte på många år än. Dessutom är det ändå så att på de flesta av ovanstående aktiviteter och möten så krävs föräldrarnas närvaro. En assistent ersätter inte. Bara kompletterar. Ibland känns det som om vissa personer inte riktigt förstår det.

När vi ändå är inne på Teo, så kan jag berätta att jag för första gången känt att Teo ses som ett oönskat problem. Det hände för ett par veckor sedan under ett samtal som rörde förskolan och placeringen och det jag lyssnade på mellan raderna var egentligen mest bara en stor suck över Teos kommande kostnader i förskolan. Tråkigt och fruktansvärt för en förälder att inse, men knappast sista gången det kommer hända. För Teo är inte bara världens gladaste och snyggaste lilla skit....utan är för vissa ett ekonomiskt problem. Som tär på en ansträngd budget. Plötsligt känns inte den kommande (?) förskoleplaceringen särskilt angelägen och rolig längre. Jag har i alla fall lärt mig en sak....att aldrig mer ta ett samtal på tu man hand med någon inom kommunen, utan alltid se till att det finns fler öron och munnar tillgängliga.

Nu är det dags att dricka ur glöggmuggen och publicera blogginlägget. Jag måste göra klart juridikuppgift ett, två och tre. Idag.

Ingen bra kväll

2011-12-04T22:34:00.001+01:00

Ikväll blev det något alldeles fel kring Teo. Han somnade i Jonas famn i TV-soffan vid 20-snåret. Jag tog över honom i min famn för att lyfta honom i säng. Det gick bra, men så fort jag la ner honom i sängen så vaknade han och började gnälla. Upp i famnen igen och han somnade om på direkten. Vaknade och gnällde igen när jag lade ner honom...osv osv. Till slut började han vakna till för mycket och började gnälla och gråta.....vilket eskalerade till att han gallskrek i en timme. Skriket ledde såklart till att han kräktes också. Till slut var jag så less att Jonas fick komma ta över. Nu tror jag äntligen han har somnat där inne i sovrummet.

Det brukar inte bli någon bra natt när han varit så här orolig. Vi får se då.

Dessutom så har jag kommit på att jag tagit det alldeles för lugnt med uppgifterna till utbildningen. Nu är det massa saker som ska vara inne senast onsdag. Och jag vet inte ens vart jag ska börja. Det är dessutom juridik det handlar om så det är inte några uppgifter som går av bara farten. Vi får hoppas att jag hinner.

Tråkig känsla är det i alla fall att lägga sig med denna söndag.

Ensam hemma

2011-12-04T14:50:00.001+01:00

Min tid är snart ute, men jag har spenderat ett par timmar på egen hand här på Kedjegatan. Jag har inte rört mig ur soffan sånär på ett toalettbesök. Jag har sett på tv-serier och njutit av ensamheten.

Tyvärr känns det alltid som om resten av familjen kommer hem för tidigt och idag ska Jonas på hockey kl 16 så de är nog redan på hemväg. Det skulle vara underbart att få spendera en helg helt på egen hand.

Kanske något att önska sig i julklapp!

En dag på stan

2011-12-03T17:31:00.001+01:00

Idag kom mina bästa syskon till staden för att julhandla. Jag följde såklart med på staden, dels för att vara smakråd till min brors jackinköp, dels för att kanske spendera några kronor själv. Meningen var att köpa nya bäddset till vårt sovrum.

På Indiska förälskade jag mig i ett fantastiskt överkast i mörkblå sammet med silvermönster. Och på Hemtex fann jag denna fantastiska, gosiga, silkeslena pläd:

Hela pläden är liksom täckt med små virvlar på ena sidan, medan den andra är slät. Jag kunde inte motstå den så jag struntade i påslakan. Tills vidare.

Min bror han köpte en finfin PeakPerformance-jacka efter lite övertalning från systrarna K.

Efter MAX-middag tillsammans med syskonen och familjen här på Kedjegatan så åkte de norrut igen. Vi ska åka till vänner i Munksund för lite trevligheter. Och för att frun i huset har lovat att bjuda på Cheesecake......vilket till Jonas stora lycka är höjdpunkten idag.

Magiskt men märkligt.

2011-12-03T17:17:00.001+01:00

Igår tog jag en promenad på Grisbergets elljusspår här bortanför oss. Det var en märklig känsla att gå på ofrusen, snölös mark en decemberförmiddag i 5 plusgrader. Med julmusik i öronen tog jag en längre slinga än jag först tänkt och ljuset djupare inne i skogen var helt magiskt.

Jag gick där och tänkte att visst kanske det ska vara snö här uppe i norr vid den här tiden, men istället för att människor klagar på att det är mörkt och tråkigt kanske man borde ta tillvara de fördelar som finns med barmark medan tid är. För nog hinner vi få snö tids nog. Och då kommer samma människor att på någon månad klaga över snön. Ty det är oftast samma slags människor som gnäller för snö som för icke-snö. Som påpekar att det är för kallt eller för varmt. För regnigt eller för torrt.

Bra eller inte med 5 plusgrader i december får stå för var och en. Men vädret kan vi inte göra något åt så jag förstår inte varför det tar upp så mycket tid av vissa människors energi?

Och för er som bor nära Grisberget: Ut med er och njut av det fantastiska förmiddagsljuset som silar ner på sten och mossa mellan trädstammarna innan det blir försent!

Must-test

2011-12-01T17:45:00.001+01:00

Jag tror familjen hunnit med de flesta standardmusterna i sortimentet, redan innan andra advent. Vi köper dock inte Icas eller Coops egen must kan jag säga. Erfarenhetsmässigt säger vi nej tack till alla matvarukedjors egna produktioner. Här är de vi hittills provat tillsammans med våra samlade kommentarer:

En ganska slätstruken must med lite smak. Tyvärr, tycker jag när den ändå är från Norrbotten. Men den känns inte så jättesöt. Kan ändå passa bra till mat, tycker vi, då musten inte ska ta över smaken för mycket.

Den här föll oss inte i smaken alls. Den kändes menlös på alla sätt och vis. Fast nog drack vi upp flaskan.

En helt okej must med bra smak och krydda. Lite väl söt dock. Den är knappt drickbar när den blir lite ljummen.

Filuren är helt såld på den här musten. Jag och Jonas är nästan lika exalterade. Den här musten liknar ingen annan! Den smakar must....öl...och kaffe på samma gång. Den är kryddig och sådär sjukt begärlig. Ni vet....man kan vara sugen på must eller på Zeunerts must. Extra plus för att den bara säljs i glasflaskor (som ger godaste smaken på allt drickbart). Som utstickare får den högsta betyg. Men det är ingen must någon av oss skulle välja till julbordet. Den smakar för mycket.

Vår vinnare är klassikern Gammeldags must från Vasabryggerier. Perfekt till allt...julmat, skumtomtar, paradisasken, ischokladen och bara i ett glas för nöjes skull. Till och med etiketten är ju en klassiker.

Konfirmationsträff

2011-11-29T20:52:00.001+01:00

Det är en hektisk vecka detta.
Inte bra med en sjuk man hemma då. Fast han har piggnat till nu under eftermiddagen.
I alla fall har jag varit med storebror på konfirmationsträff i kyrkan ikväll. Lite information om lägret och annat bra att veta. Kanske har det alltid varit ett annat klimat i Piteå, men numera är konfirmationsprästerna och ledarna så öppna och ärliga kring det här med tron och ungdomars funderingar.

När jag själv var på konfirmationsläger i åttan fanns det inte särskilt mycket utrymme för frågor och funderingar. Vi fick mer inbankat i våra huvuden vad som ansågs rätt och fel. Diskussion var det knappast tal om. Och ingen av ledarna/prästerna förklarade liksom saker heller. Undra på att det tog många år innan bitarna föll på plats, för de kristna funderingar och tankar jag hade INNAN konfirmationen liksom försvann med den. Tur att de kom tillbaka. Om än långt senare.

Mysigt...

2011-11-29T16:20:00.001+01:00

Jag och Teo har precis kommit hem från en stunds taktil massage på habiliteringen. Det tyckte han var skönt tror jag. Syftet med den taktila massagen är för Teos del att bli mer medveten om sin egen kropp. Tanken är att han ska få detta ungefär en gång i veckan och det är sjukgymnasten som utför den. Vi blev väldigt sömniga båda två, trots att det bara var en av oss som fick massage.

Och på tal om massage ska jag boka in en till mig själv någonstans här i stan, för just nu känner jag att det är mycket för ryggen.

Julfavoriter...

2011-11-28T16:35:00.001+01:00

För mig är julen inte bara allt pynt och allt gott att äta, utan även musiken. Utan musik är det ingen riktig jul. Från 1:a advent och framåt spelar vi konstant här hemma.

Tänkte dela med mig av mina musikfavoriter:

Vackert och finstämt med underbara McLachlan. Gillar speciellt hennes version av "What Child Is This?"

En fantastisk julskiva, perfekt för glöggmys och tända ljus.

Vid det här laget en svensk klassiker. Men är det underligt? Peter Jöback fångar verkligen julens ande i dessa låtar.

Jag har även utlovat mina jullistor på Spotify tidigare. Här kommer mina jullänkar:

JUL 2011

JUL 2011 MYS

JUL 2011 SVENSKT

JUL 2011 TRADITIONELLT

JUL 2011 OLD CLASSICS

JUL 2011 KÖR

Adventstid på Kedjegatan

2011-11-27T19:20:00.001+01:00

Så här mysigt har vi det hemma hos oss idag. Alla ljusslingor är uppsatta i fönstren, första julmusten är avsmakad, den egentillverkade julkalendern har fått alla klappar inslagna och familjen har hunnit med ett parti Alfapet Razzle. Nu ska vi fortsätta adventsmyset och ikväll ska jag göra ännu ett försök att se "Love Actually".

Finaste adventskalendern till familjen fixade jag själv...med lite hjälp från Panduro. Ställningen levereras omålad. Innehållet i paketen är inhandlade lite här och där i staden.

Kökets matplats med årets julgardiner från Jotex.

Den numera klassiska adventsstaken från Design House Sthlm har fått lite glittriga siffror i år.

Tomtarna från Hem Ljuva Hem i Piteå

Fuskkrans från Handplockat.

Årets glöggfavorit är Dufenkrooks chili-choklad.

Ännu en adventsljusstake.

På stora kistan i entréhallen.

Även julklappspapper och snören kan bli en finfin juldetalj.

...Alfapet Razzle ser förresten ut såhär:

Kostar 149 kronor på Barnens Hus.

Dagens bild.

2011-11-26T17:47:00.001+01:00

Pingla på väg till finrestaurangen.

Det är ju så sällan jag sminkar och fixar mig att ja...jag blir ju ändå sådär lite osvenskt stolt över mig själv när jag gör det. Därav bilden. Jag passar på att visa upp mig för er då. Så här ser jag (oftast inte) ut.